Att tänka lite större tankar

På väg hem från Filmhuset och slutpresentationen av projektet Tillgänglig bio tänker jag att det viktigaste förstås inte är lösningarna.

Det är att vi förstår att vi människor är olika. Men behöver samma saker.

Därför är jag glad att priset Guldtolken delades ut för första gången i dag.

Det går till den som gjort den bästa syntolkningen av en film. Och jag har sällan sett en så glad och rörd pristagare som Per Lagergren från Ljudlager.

Per Lagergren visar ett diplom det står Guldtolken på. Hans fru Pia-Lena Krischel var med på prisutdelningen.

Per Lagergren tog emot priset Guldtolken. Han kom till prisutdelningen tillsammans med sin fru Pia-Lena Krischel från Synskadades Riksförbund. 

Ungefär samtidigt som priset delas ut dyker en artikel om otillgängliga bilder på Twitter upp i mitt flöde.

Jag kan erkänna att jag inte alltid är bäst i klassen. Inte ens jag som jobbar med tillgänglighet tänker alltid på alla i allt jag gör.

Men jag blir ändå lika glad varje gång jag blir påmind. För det handlar om möten. Om vilka vi har för ögonen i det vi gör. Och där tror jag att vi alla har hjälp av att bli påminda om hur olika men samtidigt lika vi människor är.

Detta är inlägg #025 i #blogg100.

Advertisements

Om Malin Crona

Nej, man behöver inte hålla med om allting.
Det här inlägget postades i #blogg100, Uncategorized och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Att tänka lite större tankar

  1. Ping: Att lyssna på bio | Malins tankar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s