Gott nytt år – vad är väl en bal på slottet?

Vi tjuvstartade med en flaska bubbel igår. Rosa bubblor, ostbågar och en diskussion om Valerie Solanas vision och metod som nästan lyfte taket.
Jag hade äntligen tagit mig i kragen, plockat fram papper och penna för att försöka ta reda på vad jag egentligen vill göra med mitt liv (nej, inte första gången, nej, har aldrig funkat hittills, men skam den som ger sig).
Jag började med listan ”saker jag älskar att göra” och skrev ”dricka champagne”.
Sedan mindes jag mina nyårsaftnar tillbaka i tiden och tänkte ”det är lika bra att korka upp idag.”
Nyår har aldrig varit min högtid.
Dagarna innan brukar jag så skönt konstatera att det är underbart att slippa välja vilken fest jag ska gå på, leta utstyrsel och present till värdinnan.
Jag firar hemma i lugn och ro.
Men. Så kommer den 31 december.
Det är samma sak varje år.
Jag älskar ju att sminka mig riktigt dramatiskt med avancerad manikyr och mycket glitter.
Abbastövlarna och guldklänningen hänger lite vissna i garderoben, de skulle nog trivas i bättre sällskap.
Jag vet att jag troligen slocknar klockan 20.00 i soffan när barnen somnat efter potatisgratäng och tomtebloss.
I år har vi ju tack och lov i alla fall redan druckit champagnen. Kanske vaknar jag till vid midnatt när raketerna far runt hustaken.
Kanske drömmer jag om en bal på slottet.

Det här är den tid på året då jag är som tröttast.
Jag brukar försöka se Sagan om ringen i juletid och tänka att Tolkien måste ha tänkt på Sverige under vinterhalvåret när han skapade Mordor. Denna Golgatavandring genom mörkret.
När solen sken in genom fönstret när jag vaknade i morse förstod jag först inte vad det var.

Jag brukar ägna nyårsafton åt att försöka minnas det som var bra med året som gått, vad jag lärt mig, vad jag vill förändra till nästa år.
I år vill jag bara vidare.
Stryka ett streck över 2010, glad över att få ett nytt år att börja med.
Men så påminns jag, precis innan vi går vilse i Solanaland, om att vi hade en härlig segling i somras. Och så minns jag mötena hemma i köket hos mina bästa vänner. Vin, nagellack, tårar, skratt. Livet, universum och så vi mitt i alltihop. Med våra brustna hjärtan, kroppar och liv. Och en kärlek större än allt det där.
Och mötena med alla er jag inte hade träffat innan 2010.
Nej, jag hade inte velat vara dem förutan.
Jag tar också med mig insikten om att lite motstånd kan göra en till en bättre människa. Mycket motstånd prövar vilka som egentligen är ens vänner.
Och jag tar med mig vetskapen att man aldrig på förhand kan veta vilket av livets slag som kommer att göra ondast.
Påminn mig gärna, är det något mer jag ska ta med mig från 2010?

Om Malin Crona

Nej, man behöver inte hålla med om allting.
Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Gott nytt år – vad är väl en bal på slottet?

  1. Ellen skriver:

    Så fint formulerat.
    Ha ett riktigt gott nytt vännen, och ojojoj vad bra att vi dök upp där nästan samtidigt i radiokorridorerna tidigt 2010.
    2011 blir helt sparkling, just know it!
    Kram!

  2. Fru Uggla skriver:

    Jag har inte tid för reflektioner, skulle bara trycka på I like men jag måste ha username och password för att att gilla. Så fan heller. Jag gillar ändå. Hejdå 2010. Jag kommer inte att sakna dig. Ikväll ska guldnagellack på att jag 2010 ska vara över för alltid!
    Gott Nytt år Malin!!!

  3. Ping: Så lyckas du på Twitter | Malins tankar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s